EPIC FRIDAY NIGHT UNTZ UNTZ UNTZ

to make a EPIC FRIDAY NIGHT behöver du följande
alla mina vänner samlade på treat
öl
haff
ringa ambulans(pga folk som ramlat och slagit i huvudet)
ringa polis(pga folk som slåss)
Spela pek leken
mc donalds
säga till Anastasious Soulis att du älskar honom (på mc donalds... not classy)
tacos
somna brevid din bästa vän

Whats up med två slagsmål senaste 2 veckorna? Är det så det ska fortsätta? Ett slagsmål i veckan?

Fast man kan inte det FÖR ENS KOMPISAR HAR ALDRIG TID ÅÅÅHHH TRÅKKK BAJSSS RÖVVVVVVVVVVVV

Sommarpratarna

"Sommarpratarna" går just nu på svtplay, diggar Ana Gina som FAN och jag tycker att programmet är en synonym för "Så mycket bättre", utan musiken då. Jag ÄLSKAR dessa program. Pluras kök, skavlan, så mycket bättre och sommarpratarna. Vill att hela livet ska vara just så. Ett liv där man sitter runt ett bord med riktiga människor, no fuzz no buzz, bara äkta vara. Sitta runt det där bordet och äta gott med gott folk och dricka gott vin. Gott Gott Gott.

Jag tror jag ska till treat på fredag. Jag gillar verkligen treat medan Dovas är skit.

Vill ta sista minuten till göteborg. Eller köpenhamn.

Drömde jag igår?? Träffade så många från förr, kul för att new yorkarna måste tro att jag har en miljon vänner i city. Vad gjorde alla på dovas och charlies? Minns att jag såg Charlie och blev helt "åååååh du är så fiiiiiin" och Felix som jag inte sett på år, vi stod i mitten av baren och kramades medan vi hets sjöng "leeeeeaaaa du DÖÖÖÖR HIMMEL HON À ANDAS"...... Och denna kväll är kvällen då jag ser mitt första slagsmål. Mina stackars new yorkare blir attackerade av douchebags och jag står hjälplös i panik och tänker någon måste säga något och denna någon får bli jag. Så vad hasplar jag ur mig? Hotar jag dem? Säger att jag ska ringa polisen? Bättre. Jag säger "snälla sluta hörrni jag är tj tjeej och det här är mina kompisar från new york sluta!" alltså? Händer det här? I vilken värld? Dålig komedi eller bra tragedi? Jag velar. Måste också sluta låta dem gå under namnet "mina kompisar från njew jårk" överallt. Måste ta dem till Täby kyrkby, lugnt bland hästar och skog och ingen som vill slåss.

Fredagar

"Fredag 19 oktober " står det ovanför mitt senast postade inlägg och jag ÄLSKAR det. Fredagar är den dagen jag tar längst tid på mig för att göra mig så ren som möjligt, för att sedan gå ut och smutsa ner mig så mycket som möjligt.

Is this pretto-town or what?

Kär

Herregud jag är är så oförskämt överjävla förälskad i Bleckan. GUD, i allt han gör, förtrollad, på ett ohälsosamt sätt. Vill ta hans vackra huvud och låta det vila i mina händer och titta på honom, dem där ögonen. Klappa på håret och pussa på kinden. Har en känsla av att det inte kommer hända. Alltså det här gör faktiskt lite ont i mig. Att känna såhär.

Halv åtta. HOS MIG?

På onsdag kommer alltså George från NY. Det är kul för att vi egentligen ej känner varandra. För tre år sedan möttes vi i Grekland. Sen dess har vi försökt catcha up på somrarna men missat varandras semestrar. Men nu kommer han alltså och det är så kul för jag har tänkt på honom sen dess. Sen är jag sådan till naturen att jag tänker väldigt mycket på nästan alla människor jag möter, men jag tror han är bra, det är någonting speciellt. Fast vad vet jag TRE år sedan hur funkade mitt omdöme då? Jag är extremt oförberedd på detta. Spännande. Fortsättning följer.

För örat

http://www.youtube.com/watch?v=GTJmgRT7YpE
Så JÄVLA duktiga. Blir stolt över lille Harryman.

Ett glas vin. Bra så. I väntan på tåg hem Skypade jag  med Harry och Jimmy och insåg hur mycket jag saknar dem och hela deras familj. Måste åka till London. Man flyttar på allt till en framtid man inte har någon som helst garanti på. Ta tag istället. Måste.
Om 4 dagar kommer mitt New York besök, är spänd! Och halloween snart?! Skitkul.

Tröttduscha

Bästa grejen att göra: duscha bort bakissmutset, sätt dig efteråt på golvet i badrummet på en handduk(blir som i en bastu)och chilla. iPhone:a lite. Förbered dig mentalt på att gå ut ikväll igen.
Känner mig som en naken bebis.

Trallar på

En har inflammation i njurarna, en annan nybliven singel, tredje har distansförhållande och själv är man omringad av folk med allt för stort bekräftelse-behov och egon. Inte konstigt att man häller i sig vin som vatten. Det kommer bli en intressant höst

3 sek-regeln

Pluggar körkortsteori. Läser om 3 sekunders-regeln, att hålla sig på "tre sekunders" avstånd. Tänker att det är samma sak på gågator och krogen. Det står tillochmed i boken "det kan kännas obehagligt när någon kör tätt in på bakom din bil", älskar att dem försöker vara sympatiska och ibland bonda med en i den annars så otroligt KORREKTA boken. Det funkar liksom inte och det är typ som när en lärare skulle försöka bli ens vän och man försökte få dem att förstå att "vi är tillhör olika team. Edward/Jacob eller Angelina/Jennifer, du är min motståndare och fiende. Men som sagt följ regeln därute. Varje gång någon är närmare än 3 sekunder börjar jag blöda pga händer som håller ett lite för starkt tag i nycklarna.

Le sub le way

Jag tror att jag blir nedstämd på tunnelbanan för att det är så många människor som möts men som aldrig möts.
Veckans kluring; framför vilket av orden "möts" ska psykiskt stå? Och framför vilken ska "fysiskt" stå?

9:an

Varje fredag hade vi ”fredagsshow”. Det var en klass varje fredag som fick uppträda på den här showen. Och under alla år, alla fredagar, minns jag att jag sjöng. Eller dansade, kanske till och med skämtade? Jag vet inte exakt vad jag gjorde men jag vet att jag gjorde någonting varje gång. Det var betygsatt också. Det gick bara två killar i vår klass och resten var tjejer. Vi tjejer förberrede oss några veckor innan vi visste att det var vår tur att uppträda på fredagshowen. Killarna tyckte inte om att uppträda så dem brukade bära fram mickstativen eller kanske dela ut lappar med ”program-info” på. Jag minns inte riktigt men jag minns att dem var där, i periferin. Det var några tjejer som inte kunde sjunga bra och några som tyckte att det var extremt jobbigt att uppträda framför publik, så dem tjejerna fick träna lite extra med musikläraren. Och dem blyga tjejerna kunde man sätta tillsammans i kör men dem fick också övervinna sin rädsla och sjunga ”bara några rader” framför publiken. Jag minns tjejers röda kinder och darrande röster och tårar efteråt över att dem ”var skitdåliga” men alla andra peppade dem att ”nej du var SUPER duktig se detta som en vinst och du sjöng otroooligt fint, varenda ton var rätt”. Vi fick oftast VG, för att vi försökt och ibland ett MVG men då skulle det vara riktigt bra arrangerat.

Sista veckorna i 9:an ville killarna höja sitt ynka G till ett VG. Dem tänkte sjunga. På en av fredagsshowerna tänkte dem sjunga, dem sjöng någon gammal rocklåt. Folk var spända över att dessa två killar skulle sjunga, det var gulligt och oväntat.

Så på fredagsshowen var salen SMOCKFULL och först trallade vi tjejer på våra melodier och sen var det killarnas tur. Dem sjöng lite i otakt och faktiskt ganska falskt, deras röster var lite för mörka för att nå dem höga tonerna. Dem hade inte scenkänsla och hade inte övat in någon dans, men dem var ju killar så det skulle ju ändå varit konstigt. Med händerna i fickan tryckte dem ut basröster som sjöng någon gammal rock-klassiker. Och när dem var klara

Det började innan sista tonen av låten spelats, innan dem hunnit andas in efter att ha sjungit sista raden – applåder. Applåder som började allra längst fram i rummet, applåder som spred sig som en våg ända längst bak i rummet och ALLA applåderade. Stående ovationer. Tårar i lärares ögon och i våra tjejers. Gallskrik och papperslappar som kastades runt, tjejer som sprang ut på scenen för att krama om dem här killarna som hittat botemedlet mot alla sjukdomar nej jag menar sjungit en gammal rock-klassiker. Det var inget snack om saken, det var MVG och respekt och tjejers blickar dessa två killar i 9:an fick.

Jag och resten av tjejerna uppträdde var tredje månad i ca 3 år. Hur mycket blir det? Orkar inte räkna men det blir massa gånger. Massa gånger som vi stått nervösa, för sminkade och upp-sjungna i ett instrument-rum brevid scenen. Med sånger och dans försökte vi förföra och beröra och bli bekräftade. Vara söta sexiga och duktiga. Det var fan svårt att få ett MVG. Det tycker jag dem borde vetat. Vilka är ”dem” då? Är ”dem” alla dem som aldrig stod upp och applåderade för oss, när vi tjejer sjöng? Är ”dem” killarna som kanske inte förstod innebörden av hur svårt det var att få ett MVG? Är ”dem” killarnas föräldrar som stolta log mot sina söner? Är ”dem” våra egna föräldrar?

Jag vet inte och det är fortfarande mycket kring den här situationen jag fortfarande inte vet. Jag letar efter spår och tecken. Framkallar gamla minnen och bilder för att se om man i någon bild någonstans i bakgrunden ser dem där långsamma missilerna falla över oss likt regn. Jag hittar ingenting, eller så är det missiler på varenda bild bara att jag är immun, jag liksom ser dem inte. För mig är dem osynliga. Det enda jag hörde var smällen. Jag vet inte vilka andra som hörde den, vi pratade aldrig om den. Varken killarna, tjejerna, föräldrarna  eller lärarna. Vi bara gick runt och kände lukten av rök från missilerna. Fick ibland ta extra stora kliv över lik som låg utspridda här och där, folk som inte klarat av smällen, inte pallat och fallit ner till marken. 

Vad kan en missil göra då? Om den inte förgör? Den kan ta synen från en, hörseln, känseln, kapa kroppsdelar. Men om den inte förgör en så har man förhoppningsvis tankarna och känslorna kvar. Och jag har minnet kvar. Det tog ingen, inte ens tiden tog minnet från mig. Och jag minns. Jag minns MVG:et som killarna fick. Och jag minns mycket mer. Men jag vet inte om jag ska berätta. Jag vet inte om missilen tog min talförmåga.

Mina människor

Och det ekar tomt när det kommer till mina notifications men hjärtat är så jävla överfyllt.

le fb status

"Vi är återförenade. Vi har knappt släppt taget om varandra sen vi sågs, vi bara stirrar på varandra, ibland auto-låser den sig, och jag låser upp. Direkt. Vill inte missa en sekund av utvecklingen hos lillsvart. Vi skakade. Men vi är tillsammans. Det viktigaste. Trätt på lillsvart en bumper också, INGENTING ska få skada hen. Materialisten är glad. Lillsvart är glad. Alla är glada."

Japp. Polisen hade min iphone. Någon hade lämnat in den. Helt FANTASTISKT ofta det händer. Jag är glad. Och snart kommer min älskade Nelly hem. goshis

Smörgåstårtan och jag

Jag har en sån speciell relation till smörgåstårta. Det är inte ofta jag äter smörgåstårta och det är inte någonting jag tänker på, alls, överhuvudtaget. Men när jag väl för mig själv kommer på att det finns smörgåstårta, så är det som att suget efter tårtan har legat under ytan i alla dessa månader och bara växt sig starkare och starkare. Månader jag knappt vetat om dess exsistens. PANG. Har sådanna otroligt onormalt starka cravings efter denna maträtt. Så vad gör jag? Jo jag googlar skiten. Smart. Bra drag Julia.
Det går väl lite hand i hand med
"Åh är så ledsen att Peter gjorde slut med mig. Ska nog gå in på hans facebook... Och hans nya flickväns facebook."
Idioti.
STOP PLAYING WITH FIRE JULIA IT'S JUST GONNA HURT YOU

fotball

Jag tycker det är så vackert på kvällarna när man åker förbi upplysta fotbolls-planer och människor springer runt och spelar fotboll. Dem har liksom tänt låtsas solar runtom hela stället och spelar fast det är mörkt och sent. Det är något så befriande med det.

Helvetes jävla skit jävel

2 dagar. 2 dagar tog det innan Iphone jäveln blev stulen. Vad jag önskar den människan som stal min telefonen är sånt som ingen bör tänka. Mörka mörka tankar...