Att tänka eller Att inte tänka

onsdag 14 januari 2009

Persbrandt

Så sent som igår natt, satt jag och ramade in Mikael.
Idag, var jag & min teaterklass på besök på Stadsteatern. Vi går runt och ser bajs, sedan kommer vi till någon repetisionssal. När vi står i den halvt stora repetisionssalen säger en man liknande "jasså, ni kommer nu, ja ni missade just Persbrandt".

½!"#¤%&/()=?`?BAJSMARR??LOOOOORDMOTHAAAAAAAAAAAHSAADDAGH½!"#¤/WYHGSGEKKKEKEFUUUUJ"#¤%&/(JAKAHA"#¤%&/(½!"#¤%&/hdr¤#¤%&/()="#¤hjWHYY???IAMAGOODPERSON½!"#¤%&/(
och när jag i denna stund är så bedrövad & ser mina drömmar falla ner lika snabbt som när man spolar ner toalettpapper och inte hinner blinka & så är det gone, säger mannen "Men ni kan få komma på repetionerna med eran teaterklass"

m gärna.

EEEH JAAAAAAAAAAA! MANNEN FÅNGADE MITT TOALETTPAPPER<3

tisdag 13 januari 2009

hata hans fittvän

Har just klippt ut Mikael från tidningarna. Aftonbladet & Metro. Nu är bilderna inramade i min svarta ram & ja, det är klart jag måste spara bilderna på när bästa M får pris. Ungefär lika viktigt som att ha bilderna på sina nyfödda barn vid sängkanten. På tiden att sexapan vann guldbaggen. <3

Barn, nu ber vi för att Mikael skaffar lite vett i kroppen & börjar leva livet som singel igen. För jag lider baby. Seriöst.

måndag 12 januari 2009

Jag kan inte sluta äta

söndag 11 januari 2009

As I told you

miss missnöjd

Jag stör mig på ganska mycket.

"Det var så (ursäkta ordvalet) jävla kul"
Varför ursäktar sig alla dessa patetiska modebloggare/wannabemodebloggare/allmänt konstiga människor, om sina svordomar? Ursäkta er för att ni har dött djur runt halsen. Ursäkta er för att ni får pengar för att sitta på era små beniga anorexia butts och skriva om vad eran frukost innehöll. Ursäkta er för att era chiuauor (hur fan stavas skiten) ser ut som desperata skelögda råttor vars ögon är på gränsen att ploppa ut på mattan och sakta rulla iväg mot elementet. Som små tennisbollar.

Jag stör mig också på att dygnen är för jävla korta. 24 timmar. Det är INGENTING. Det är därför festivaler finns, där är dygnen 72 timmar, iallafall för de med alkohol & sexlust i kroppen. Men det hör inte hit. Iallafall så hinner man bara med allt man är i nöd till att göra om man stannar uppe till sju på morgonen. Som inatt, när jag umgicks med Ana och Nelly. Vi var tvunga att vara uppe till sju på morgonen. Man måste hinna med att äta sig fet på ostbågar, kaneldoppade mandlar och cola. Och snacka skit om fula människor. Jag vet, det är grymt. Men om sanningen ska fram så ska den fram.

Framförallt stör jag mig på att jag lägger ner mer tid på allt och alla andra, istället för mig själv. Vilket jag borde. Fixa mig. FIX ME