Jag förstår nu att folk som är trygga i sina familjer är mycket tryggare i sig själva. Det blir så otroligt mycket lättare att bära sig själv då. På ett annat sätt än vad vänner kan göra. Det är två helt olika saker. Familj och vänner. Vänner kan inte kompensera för familj. Man får bara ta extra mycket från dessa vänner som orkar ge. Hitta de som orkar ge extra.
Men samtidigt, folk som bär sig helt själva är som en egen art. Emil.
Emil är jävligt viktig. Så tack Emils familj. På ett sätt. För annars tror jag inte han skulle finnas på samma sätt.
Jag ska lära mig utnyttja mig som Emil utnyttjar sig själv.
MMMMM känner mig som ett jättebra skolbarn som lär sig massa. Jag är tom och redo för att fyllas av någon som orkar fylla mig, AAAAH FROSSA I KUNSKAP. Äkta kunskap.
fredag 20 augusti 2010
onsdag 18 augusti 2010
FMSL - FUCK MY SUGAR LIFE
Jag tänkte faktiskt bli nyttig. När jag och Nelly och Carin satt och diskuterade om vad kan kunde äta istället för socker så lät det, ganska okej faktiskt. Gott te, musli, fil, smoothies, frön, frukt osv. Jag såg det i mitt huvud. Jag; som en slank lugn tjej som dricker te och luktar gott. Läser och pluggar efter skolan. Är pigg. Springer på kvällarna.
Så första dagen, äter jag bara ägg och ägg och ägg och flingor. (Ja jag vet att det är socker i vanliga flingor men jag kan förfan inte käka JORD, lite socker har ingen dött av, fast nu är ju målet mest att gå ner i vikt, men ni fattar).
Jag kände mig rätt stolt och på kvällen bar det av till Andreas 18-års mys, släkt, vänner, randoms, sak - fest. Jag pratade var lagom trevlig hade väl kul och där mitt i allt det helt okej och inte hungriga. Så kommer någon, jag ser inte ens ansiktet. Denna någon bär på någonting väääääääldigt speciellt. Detta väääääldigt speciella råkar vara en kladdkaka. Inte en lite torr kladdkaka. Inte en halvmjuk. Nej nej nej haha. Detta är en degig kladdkaka. En smetig sådär som bara de allra FUCKING godaste kladdkakorna kan vara. En just sån kladdkaka ställer någon på bordet framför mig. Det går några sekunder.Ingen äter av den. Inte lyfter ens blicken. Kladdkakan ligger själv på bordet. Orörd. Som den allra finaste oskulden naken på en grön äng med dagg på grässtrå-topparna ligger den.
Kvällen slutade med att jag var inlåst på en toalett. Med en stupfull Andrea. Och kladdkakan.
Idag kände jag att det var dags för nya tag.
Idag kom våra ryska vänner hit för att bo här i några nätter.
De dag mig en present.
En mörk liten mini-kista.
Innuti låg - 4 chokladkakor.
Jag orkar inte gå emot Gud längre. FUCK THIS SHIT.
Sockret tillhör mig och jag tillhör sockret. Tillsammans fyller vi dagarna med mening.
Så första dagen, äter jag bara ägg och ägg och ägg och flingor. (Ja jag vet att det är socker i vanliga flingor men jag kan förfan inte käka JORD, lite socker har ingen dött av, fast nu är ju målet mest att gå ner i vikt, men ni fattar).
Jag kände mig rätt stolt och på kvällen bar det av till Andreas 18-års mys, släkt, vänner, randoms, sak - fest. Jag pratade var lagom trevlig hade väl kul och där mitt i allt det helt okej och inte hungriga. Så kommer någon, jag ser inte ens ansiktet. Denna någon bär på någonting väääääääldigt speciellt. Detta väääääldigt speciella råkar vara en kladdkaka. Inte en lite torr kladdkaka. Inte en halvmjuk. Nej nej nej haha. Detta är en degig kladdkaka. En smetig sådär som bara de allra FUCKING godaste kladdkakorna kan vara. En just sån kladdkaka ställer någon på bordet framför mig. Det går några sekunder.Ingen äter av den. Inte lyfter ens blicken. Kladdkakan ligger själv på bordet. Orörd. Som den allra finaste oskulden naken på en grön äng med dagg på grässtrå-topparna ligger den.
Kvällen slutade med att jag var inlåst på en toalett. Med en stupfull Andrea. Och kladdkakan.
Idag kände jag att det var dags för nya tag.
Idag kom våra ryska vänner hit för att bo här i några nätter.
De dag mig en present.
En mörk liten mini-kista.
Innuti låg - 4 chokladkakor.
Jag orkar inte gå emot Gud längre. FUCK THIS SHIT.
Sockret tillhör mig och jag tillhör sockret. Tillsammans fyller vi dagarna med mening.
fredag 13 augusti 2010
Läget

Uppdaterar läget just nu.
Det ligger en död säl i mitt rum.
Nej, inte död. Den andas. Har en kudde över huvudet. Försöker den sakta ta livet av sig? Jag vet inte.
Just nu vet jag ingenting. Allting är en enda stor röra och jag famlar i mörkret. Nej.
Jag skoja.
Det är Nelly som ligger i min säng. Halvkul. Men vad gör man?
Jag har vänt på dygnet. Jag mår konstigt under eftermiddagen då jag vaknar. Jag blir anfådd lätt och orkar ingenting. Nu vaknar jag till liv. Tio över två på natten. Jag lever fortfarande i Grekland. Har samma dygnsrytm. Konstigt ord.
Försöker prata med Greken på facebook. Går väl sådär. A eftersom deras internät är lite svårt. Och eftersom han har lite svårt för engelska. Ha ha ha. Jaja. Nu ska jag fan försöka sova. Pigg som en lärka. Inte riktigt men nästan. Nelly får snusa i mitt öra och jag tar Grekens t-shirt och har som filt.
Det är konstigt. Jag kan bara sova med hans t-shirt när jag inte sover ensam. När jag sover ensam blir det liksom för sorligt. Räcker väl med ensamheten liksom, kan man väl tycka.
Godnatt
onsdag 11 augusti 2010
Historier från mitt liv
Åh vad intressant. Lite liv och drama i allt som annars står så stilla. Jag ska lära mig tänka som Emil och Hugo. Blanda deras tankesätt och se allt som... Tja, jag vet inte - bara mattetal? Jag kan liksom välja att gå vidare med de eller skita i det. Lösa talen eller gå till nästa - allting lika lätt - det berör men samtidigt når det inte mig. Immun mot allt.
Men det kanske slutar i att jag inte gör någonting på riktigt. Jag spelar ett spel med allt. Skönt med låtsas.
Är det för att jag har Grekland som skydd? Bär Grekland mig nu? Jag förväntar mig några nedbrytningar i år. Man kan ju inte tro att man är Superman.
Sen så kommer alltid Amandas ord bära mig för resten av mitt liv. Ja - tack hörru du. Där är allt på riktigt så hohojaja se minnsan det GÅR!!
Jag samlar på historier. Det är det jag gör. Samlar på mig. Alla räknas. Alla ska med! Låtsas, riktiga, intressanta, tråkiga. Alla. Allt.
Ikväll blev jag färdig med en historia. Bra förlorare trots allt.
Jag är inte ens ledsen.
Jahapp.
Då vet man.
Det var låtsas.
Jag ska se Sex and the City snart.
Så lätt.
Men jag har några riktiga. Jag offrar mig för de som är värda. Det är skitläskigt men värt det.
Det finns en historia jag inte fattar någonting av. Den är på låtsas. Men jag offrar mig. Är det bara ren förälskelse?
Men det kanske slutar i att jag inte gör någonting på riktigt. Jag spelar ett spel med allt. Skönt med låtsas.
Är det för att jag har Grekland som skydd? Bär Grekland mig nu? Jag förväntar mig några nedbrytningar i år. Man kan ju inte tro att man är Superman.
Sen så kommer alltid Amandas ord bära mig för resten av mitt liv. Ja - tack hörru du. Där är allt på riktigt så hohojaja se minnsan det GÅR!!
Jag samlar på historier. Det är det jag gör. Samlar på mig. Alla räknas. Alla ska med! Låtsas, riktiga, intressanta, tråkiga. Alla. Allt.
Ikväll blev jag färdig med en historia. Bra förlorare trots allt.
Jag är inte ens ledsen.
Jahapp.
Då vet man.
Det var låtsas.
Jag ska se Sex and the City snart.
Så lätt.
Men jag har några riktiga. Jag offrar mig för de som är värda. Det är skitläskigt men värt det.
Det finns en historia jag inte fattar någonting av. Den är på låtsas. Men jag offrar mig. Är det bara ren förälskelse?
måndag 9 augusti 2010
Tonåring i Täby kyrkby
Just i denna stund sitter jag i Anas rum. Vi har cyklat och ätit pizza och köpt choklad och chips. Det är hemskt men fan vad jag börjar uppskatta allting som är simpelt. Snart börjar skolan och alla jävla sociala spel och man måste vara fin och fika på bra ställen.
Jag ska fan öppna en restaurang i Grekland och bli en tjock gumma. Baka pizzor och mat hela dagarna och göra alla barnen mätta. Eller de som har råd att betala iallafall. Moahaha. Lite svensk trots allt.
Jag ska fan öppna en restaurang i Grekland och bli en tjock gumma. Baka pizzor och mat hela dagarna och göra alla barnen mätta. Eller de som har råd att betala iallafall. Moahaha. Lite svensk trots allt.
torsdag 5 augusti 2010
När blir jag kvinna? Sommarlovssmeten gör mig tjock, ingen utveckling
Nu sen emmaboda har jag mest varit i mitt hus. Eller i Anas hus men mer än så blir det inte. Emil är ijuförsig här. Var här. Igår. Tror jag? Dagarna flyter ihop till en oviktig smet som liknar tiden då man är sjuk i en vecka. Gör samma sak och är trött. Men peppad. Liksom "snart är det frukost"! Efter frukosten peppar jag inför TV:tittandet. Efter det peppar jag till Facebook. Usch.
Och trots att jag är ensam och bara hemma så är det inte stilla. Har en fet inre konflikt med mig själv när det gäller intag av mat. Och godis. Tare sen för nu ska jag kolla på Sex and the City. Varför blir jag aldrig en vacker glamourös kvinna?
Och trots att jag är ensam och bara hemma så är det inte stilla. Har en fet inre konflikt med mig själv när det gäller intag av mat. Och godis. Tare sen för nu ska jag kolla på Sex and the City. Varför blir jag aldrig en vacker glamourös kvinna?
söndag 1 augusti 2010
"Inget annat än Emmaboda" Var ingenting annat än emmaboda
Svenska ungdomar som i ren panik bara måste släppa loss. Köper en festival biljett och de allt för stela folket dricker tills ingenting spelar roll. Alla är fulla och blinda och ingen ser. Klart som fan jag tycker det är skitroligt att festa och göra skitsaker. Men inte i hemlighet. En gång om året får svenskarna vara lite "crazy" och då JÄVLAR SKA DET UT. Allt på en och samma gång. Jag älskar att dansa till bra musik och att träffa gott folk i alkoholvärlden. Men faktiskt, fuck you "niotillfem". Det är inte gulligt med festivalpussar i mörkret. De flesta killarna har inte lockigt hår utan bara mest finnar. Och de pojkarna som väl har lockigt hår vill inte ha någon. Kanske den blonda skitsnygga bruden i camp-trevlig. Men ärligt. Festival är smutsigt fysiskt och psykiskt. Blöta tält och fettigt hår är och förblir bara just det - blött tält och fett hår.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)