Det är så absurt att jag har vänner på lite olika ställen i världen. Det är så sjukt att någon i grekland kan värma mitt hjärta genom att bara skriva några rader via internet. Sjukt att dem kommer till Sverige och jag kommer till dem. Vi reser långt för att träffas. Sjukt att namnet Vasilis gör mig varm i hjärtat när det är en 28 årig grek som jag egentligen bara känt 3 år. Sjukt att jag kan fixa jobb i london tack vare grekland. Sjukt att jag har känt David i 3 år utan att träffas och kommer träffa honom i London. Allt är så jävla konstigt. Är det underbart eller lite patetiskt att folk jag älskar är långt borta? Det kanske gör det lättare för en att älska dem.
Så mycket människor, så mycket ord, så mycket som känns och som jag uppfattar som kärlek.
måndag 10 oktober 2011
söndag 9 oktober 2011
Barn
Jag drömde att jag födde barn. Två gånger på en natt. Första barnet dog halvvägs ute, benen bröts av. Fyfan. Det var så skört och litet och jag hade sådan fruktansvärd jävla panik. Jag kände så mycket kärlek och ansvar över det livet att jag ville kräkas av ångest. Andra barnet födde jag. Det gick snabbt och kändes så sjukt och allra sjukast; så verkligt.
Vaknar 12. Somnar om, drömmer om att jag tar hand om ett barn, stoppar om det, lägger kuddar runt hela sängen för att det inte ska ramla ner från sängen och skada sig, orolig. Drömmer att jag slåss. Vaknar 14.15. Bara det. Usch.
Saknar barnet som inte finns, som jag drömde om, blev träffad av en sådan känsla inatt jag aldrig känt förut.
Vaknar 12. Somnar om, drömmer om att jag tar hand om ett barn, stoppar om det, lägger kuddar runt hela sängen för att det inte ska ramla ner från sängen och skada sig, orolig. Drömmer att jag slåss. Vaknar 14.15. Bara det. Usch.
Saknar barnet som inte finns, som jag drömde om, blev träffad av en sådan känsla inatt jag aldrig känt förut.
lördag 8 oktober 2011
Hemmafest på Carins balkong? Eller var tysta och alla som inte röker, kom in istället!
Fan, om man bara kunde slappna av helt någon gång? Jag är så medveten, så otroligt medveten om allt jag gör, varje blick, varje flirt, varje ord, varje rörelse jag gör och framförallt varje tanke jag tänker. Jag tror jag har råkat ta ansvaret för mig själv lite för mycket, jag är liksom min egna psykolog. "Jaha nu tänkte jag såhär, varför, vad betyder det och vad kommer hända pga den tanken"??
Förra fredagen var jag på hemma-fest hos Carin som förövrigt var THE bästa hemma-fest ever. Alltså hemma-fester blir alltid dåliga på något spår, men här var det perfekt mängd av alkohol, tårar, hångel, dans, allt.
Jag kände - Det fest - Det är dags att sätta på sig läppstiftet.

Vi svängde förbi Greenroom för att bli plåtade.

Och här är Maria och jag. Jag. Julia. På fest. Medveten om allt. Shises, jag kommer aldrig kunna släppa mig själv för ens en liten sekund. Men som tur är, så är jag en skön person, så jag är helt okej med att leva med mig själv och min hjärna och mina tankar ett bra tag till. Mig<3

Och juste, Carin hade beställt röda college-muggar och dem spelade öl ping pong. Bara det gör att festen redan var bra liksom. Den såg liksom bra ut. Typ som en snygg kille, man börjar lätt dejta honom för även om han inte är bra ser han bra ut. Sov bland svettiga-kalsong-killar och vaknade och gick till en sjö där svettiga-kalsong-killar badade nakna. Tyckte det var värt att skriva upp för det vill jag faktiskt minnas.
I fredags drack jag öl igen.
Förra fredagen var jag på hemma-fest hos Carin som förövrigt var THE bästa hemma-fest ever. Alltså hemma-fester blir alltid dåliga på något spår, men här var det perfekt mängd av alkohol, tårar, hångel, dans, allt.
Jag kände - Det fest - Det är dags att sätta på sig läppstiftet.

Vi svängde förbi Greenroom för att bli plåtade.

Och här är Maria och jag. Jag. Julia. På fest. Medveten om allt. Shises, jag kommer aldrig kunna släppa mig själv för ens en liten sekund. Men som tur är, så är jag en skön person, så jag är helt okej med att leva med mig själv och min hjärna och mina tankar ett bra tag till. Mig<3

Och juste, Carin hade beställt röda college-muggar och dem spelade öl ping pong. Bara det gör att festen redan var bra liksom. Den såg liksom bra ut. Typ som en snygg kille, man börjar lätt dejta honom för även om han inte är bra ser han bra ut. Sov bland svettiga-kalsong-killar och vaknade och gick till en sjö där svettiga-kalsong-killar badade nakna. Tyckte det var värt att skriva upp för det vill jag faktiskt minnas.
I fredags drack jag öl igen.
onsdag 5 oktober 2011
Allt i min hjärna
Min hjärna brukar rulla igång då min själ vill vila.
Jag vet inte om min det är min hjärna som är en rebell eller om det är min själ försöker rymma. Men när vill min själ vila då? Jo, på tåget då jag lyssnar på musik och tittar ut genom fönstret. Det är harmoni, jag skulle kunna åka buss och tåg samtidigt som jag lyssnar på musik, bara för att. Min själ går också in i vila innan jag ska sova(kan man inte tro så som jag skriker på nätterna). För att komma till poängen, när min själ vill vila får jag massa tankar i huvudet och för att rensa hjärnan i ett försök att komma närmare vilan, lämnar jag över tankarna till mobilen, jag skriver upp dem där. Nu har jag massa anteckningar. Dom lyder:
"Mina vänner är jag. Sidor av mig. Jag kan stå för vad mina vänner gör och är"
Sant. Jag plockar mina vänner noga. Kanske därför jag har så få, men också därför jag har dem allra bästa. Fina vackra diamanter. Ja, som sagt, blir bara patetiskt när jag försöker beskriva dem, för dem går inte. Men jag ryser av tanken på att andra inte har dessa i sitt liv.
"Livet är som en låt med samma lyrics men olika melodi"
Jo. Skulle kunna vara tvärtom, samma melodi med olika lyrics men nej. För mig är livet livet. Vi vandrar genom livet(lyricsen)med olika sinnesstämningar, humör, tankar och visioner(melodier).
"Grekland är som Amanda och Hugo för mig. Jag kan vara utan dem en längre tid, men dem finns alltid i hjärtat. För det är platser/människor som har berört mig, djupet av mitt hjärta. Vad som än händer är det stämplat i hjärtat på mig. När jag väl är med dem/på platsen så pang känner jag kärleken."
No need to comment.
"Riktiga problem går att lösa, därför är det mer synd om psyk-problem människor osv"
Alltså, min bil är sönder, jag har influensan, är problem som det finns facit på HUR man faktiskt löser. Men är man rubbad i skallen eller hjärtat är det så svårt att lösa, och utan facit tror jag vi blir ännu mer rädda och ännu mera galna. Men såklart är "riktiga problem"- såsom cancer och dödsolyckor, värre än att ha ångest.
"Livet är människor"
Ja, ingen annan sak/varelse kan påverka oss så mycket som människan. Därför tycker jag meningen med livet, är människan. Kärleken. Och via andra människor känner jag kärleken. Men om man nu är en sådan person som blir kär i träd, kanske livet för den är, träden. Men inte för mig. Då har vi det uppklarat. Skönt.
"Förstår inte hur folk kan vara så oberörda av livet och känslor"
Alltså, nu vet inte jag vad ytliga människors tankar egentligen är, men fasader ger mig rysningar. Låtsas folk eller är folk så tomma som dem verkar? Det skrämmer mig, är det kanske jag som tänker tankar som inte borde finnas? Varför är jag så berörd? Det gör ont i mig, bara världen och livet och människorna. Folk som på riktigt, bara är oberörda och nöjda - Jag tycker inte det är fel, på samma sätt som jag inte tycker det är fel att vara korkad, men jag måste medge att jag tycker det är obehagligt och inte riktigt kan hjälpa att jag ser ner på dem här människorna. Usch, men sant.
"Köper två glassar, dejten kommer ej, smält glass över hela händerna"
Hemskt om man är lite för tidigt på en dejt, köper två glassar, som en fin suprise, och sedan dyker inte dejten upp. Då är förödmjukad samtidigt som det rinner smält glass över hela ena handen. Nu kan man ju slänga glassen innan den smälter men jag tyckte det var en sådan sorlig och fin bild bara.
"Som att ge pengarna till en rik människa. Onödigt. Klart han vill ha det, för han är bortskämd och girig, men han kommer ej uppskatta det"
Det här handlar om att ge bort all sin kärlek och inte få någonting tillbaka och oftast är den här rollen castad för tjejer. Man blir ett offer som ger MER när man inte får någonting tillbaka istället för att strunta i det och spara pengarna(kärleken!!ahhh!!vacker synonym!!) på någonting värdigt och bra.
"Livet. Finns inga regler för jag valde inget spel. Därför är det svårt. Kanske har jag inte hittat mig själv, eller så har jag det och då känns det kört".
Det här är väl om mig och att det känns som att jag inte finns innanför någon ram och därför inte vet vad jag är för slags målning. Alltså jag är förvirrad men säker på min sak. Men "min sak" är väldigt abstrakt. Det känns som att den riktlinje jag har och kommer ha i livet är abstrakt och därför är det så svårt att veta vad eller hur jag ska göra saker i mitt liv. Och jag är rädd för att jag har hittat mig själv så gott som det går, för jag brukar ibland tänka när jag är förvirrad "men jag har inte hittat mig själv än...". Men tänk om jag har det och det föralltid kommer vara såhär svårt i livet att veta saker och ting.
"Har nära till vackra ord och kan lura andra och mig själv. Vill ha Anders Bagge, denna fina man, men vaknar ändå upp med Bard och bara va?!?! Nöjer man sig med skit så mår man därefter".
Jag tror detta handlar om mina killval i livet. Jag lurar mig själv genom mina vackra ord att dem killar/män jag väljer att vara med är vackra men inser sen att jag bara lurat mig själv. Istället för att välja en kille som jag inte ens behöver använda vackra ord för att beskriva, så väljer jag någonting mindre bra helt enkelt. Anders Bagge tycker jag är för övrigt är en sådan jävla fin man. En stor, snäll, varm, humoristisk björn. En sådan man vill jag ha. Därför måste jag sluta dra mig till dem obehagliga, konstiga, lätt fula och aggressiva typerna - ALEXANDER BARD!! (Fast jag tycker Alexander Bard är härlig, men jag borde inte vara tillsammans med honom. Men det är lungt. Tror han klarar sig utan mig. (Eftersom han inte vet att jag finns:), annars vore det en annan femma.)
"Förstår att han inte hade respekt för mig. Jag var ju tillsammans med honom"
Om den icke-exsisterande respekten från min första pojkvän gentemot mig.
"Jag har ingen historik som kan gripa er. Bara mig själv. Mitt liv kanske bara är ett enda stort bekräftelse behov. Pojkvän pappa syndrom. Jag berörs av män och vill ha kärlek av en man men skulle kunna vara lesbisk. Pga att det inte fanns någon pappa så finns det ingen åldersgräns för pojkvän"
Ja, här försökte Jullan nog klura ut sig själv. Om pojkvänner och pappor.
"Dödsätarna lämnade Harry Potter filmen och drog till Täby för att sedan dra ut Julia Juhlins själ"
Detta var någonting jag faktiskt trodde hade hänt när jag var väldigt deppig. Hahahahaha.
För att ha varit borta så länge från skrivandet tycker jag detta är en bra summering på alla olika sinnesstämningar och tankar jag har haft. Fick fan skitont i ryggen av att skriva ner allt det här och det har typ tagit mig en timme. Undra om det är kreativt eller bara patetiskt. Jaja. Tacka elektroniken, mobilen, för att ha kunnat spara dessa viktiga tankar a la Julia Juhlin. Hoppas ni blev nöjda och vi(jag och dödsätarna) ser fram emot att höra från er snart igen, det har varit underbart att ha just DIG(pekar på dig)som kund här på Youandmeafterintercourse! Välkommen åter!
Jag vet inte om min det är min hjärna som är en rebell eller om det är min själ försöker rymma. Men när vill min själ vila då? Jo, på tåget då jag lyssnar på musik och tittar ut genom fönstret. Det är harmoni, jag skulle kunna åka buss och tåg samtidigt som jag lyssnar på musik, bara för att. Min själ går också in i vila innan jag ska sova(kan man inte tro så som jag skriker på nätterna). För att komma till poängen, när min själ vill vila får jag massa tankar i huvudet och för att rensa hjärnan i ett försök att komma närmare vilan, lämnar jag över tankarna till mobilen, jag skriver upp dem där. Nu har jag massa anteckningar. Dom lyder:
"Mina vänner är jag. Sidor av mig. Jag kan stå för vad mina vänner gör och är"
Sant. Jag plockar mina vänner noga. Kanske därför jag har så få, men också därför jag har dem allra bästa. Fina vackra diamanter. Ja, som sagt, blir bara patetiskt när jag försöker beskriva dem, för dem går inte. Men jag ryser av tanken på att andra inte har dessa i sitt liv.
"Livet är som en låt med samma lyrics men olika melodi"
Jo. Skulle kunna vara tvärtom, samma melodi med olika lyrics men nej. För mig är livet livet. Vi vandrar genom livet(lyricsen)med olika sinnesstämningar, humör, tankar och visioner(melodier).
"Grekland är som Amanda och Hugo för mig. Jag kan vara utan dem en längre tid, men dem finns alltid i hjärtat. För det är platser/människor som har berört mig, djupet av mitt hjärta. Vad som än händer är det stämplat i hjärtat på mig. När jag väl är med dem/på platsen så pang känner jag kärleken."
No need to comment.
"Riktiga problem går att lösa, därför är det mer synd om psyk-problem människor osv"
Alltså, min bil är sönder, jag har influensan, är problem som det finns facit på HUR man faktiskt löser. Men är man rubbad i skallen eller hjärtat är det så svårt att lösa, och utan facit tror jag vi blir ännu mer rädda och ännu mera galna. Men såklart är "riktiga problem"- såsom cancer och dödsolyckor, värre än att ha ångest.
"Livet är människor"
Ja, ingen annan sak/varelse kan påverka oss så mycket som människan. Därför tycker jag meningen med livet, är människan. Kärleken. Och via andra människor känner jag kärleken. Men om man nu är en sådan person som blir kär i träd, kanske livet för den är, träden. Men inte för mig. Då har vi det uppklarat. Skönt.
"Förstår inte hur folk kan vara så oberörda av livet och känslor"
Alltså, nu vet inte jag vad ytliga människors tankar egentligen är, men fasader ger mig rysningar. Låtsas folk eller är folk så tomma som dem verkar? Det skrämmer mig, är det kanske jag som tänker tankar som inte borde finnas? Varför är jag så berörd? Det gör ont i mig, bara världen och livet och människorna. Folk som på riktigt, bara är oberörda och nöjda - Jag tycker inte det är fel, på samma sätt som jag inte tycker det är fel att vara korkad, men jag måste medge att jag tycker det är obehagligt och inte riktigt kan hjälpa att jag ser ner på dem här människorna. Usch, men sant.
"Köper två glassar, dejten kommer ej, smält glass över hela händerna"
Hemskt om man är lite för tidigt på en dejt, köper två glassar, som en fin suprise, och sedan dyker inte dejten upp. Då är förödmjukad samtidigt som det rinner smält glass över hela ena handen. Nu kan man ju slänga glassen innan den smälter men jag tyckte det var en sådan sorlig och fin bild bara.
"Som att ge pengarna till en rik människa. Onödigt. Klart han vill ha det, för han är bortskämd och girig, men han kommer ej uppskatta det"
Det här handlar om att ge bort all sin kärlek och inte få någonting tillbaka och oftast är den här rollen castad för tjejer. Man blir ett offer som ger MER när man inte får någonting tillbaka istället för att strunta i det och spara pengarna(kärleken!!ahhh!!vacker synonym!!) på någonting värdigt och bra.
"Livet. Finns inga regler för jag valde inget spel. Därför är det svårt. Kanske har jag inte hittat mig själv, eller så har jag det och då känns det kört".
Det här är väl om mig och att det känns som att jag inte finns innanför någon ram och därför inte vet vad jag är för slags målning. Alltså jag är förvirrad men säker på min sak. Men "min sak" är väldigt abstrakt. Det känns som att den riktlinje jag har och kommer ha i livet är abstrakt och därför är det så svårt att veta vad eller hur jag ska göra saker i mitt liv. Och jag är rädd för att jag har hittat mig själv så gott som det går, för jag brukar ibland tänka när jag är förvirrad "men jag har inte hittat mig själv än...". Men tänk om jag har det och det föralltid kommer vara såhär svårt i livet att veta saker och ting.
"Har nära till vackra ord och kan lura andra och mig själv. Vill ha Anders Bagge, denna fina man, men vaknar ändå upp med Bard och bara va?!?! Nöjer man sig med skit så mår man därefter".
Jag tror detta handlar om mina killval i livet. Jag lurar mig själv genom mina vackra ord att dem killar/män jag väljer att vara med är vackra men inser sen att jag bara lurat mig själv. Istället för att välja en kille som jag inte ens behöver använda vackra ord för att beskriva, så väljer jag någonting mindre bra helt enkelt. Anders Bagge tycker jag är för övrigt är en sådan jävla fin man. En stor, snäll, varm, humoristisk björn. En sådan man vill jag ha. Därför måste jag sluta dra mig till dem obehagliga, konstiga, lätt fula och aggressiva typerna - ALEXANDER BARD!! (Fast jag tycker Alexander Bard är härlig, men jag borde inte vara tillsammans med honom. Men det är lungt. Tror han klarar sig utan mig. (Eftersom han inte vet att jag finns:), annars vore det en annan femma.)
"Förstår att han inte hade respekt för mig. Jag var ju tillsammans med honom"
Om den icke-exsisterande respekten från min första pojkvän gentemot mig.
"Jag har ingen historik som kan gripa er. Bara mig själv. Mitt liv kanske bara är ett enda stort bekräftelse behov. Pojkvän pappa syndrom. Jag berörs av män och vill ha kärlek av en man men skulle kunna vara lesbisk. Pga att det inte fanns någon pappa så finns det ingen åldersgräns för pojkvän"
Ja, här försökte Jullan nog klura ut sig själv. Om pojkvänner och pappor.
"Dödsätarna lämnade Harry Potter filmen och drog till Täby för att sedan dra ut Julia Juhlins själ"
Detta var någonting jag faktiskt trodde hade hänt när jag var väldigt deppig. Hahahahaha.
För att ha varit borta så länge från skrivandet tycker jag detta är en bra summering på alla olika sinnesstämningar och tankar jag har haft. Fick fan skitont i ryggen av att skriva ner allt det här och det har typ tagit mig en timme. Undra om det är kreativt eller bara patetiskt. Jaja. Tacka elektroniken, mobilen, för att ha kunnat spara dessa viktiga tankar a la Julia Juhlin. Hoppas ni blev nöjda och vi(jag och dödsätarna) ser fram emot att höra från er snart igen, det har varit underbart att ha just DIG(pekar på dig)som kund här på Youandmeafterintercourse! Välkommen åter!
torsdag 15 september 2011
Livet 16 september
Att vara i Grekland är som att vara på ett zoo. Man tycker att djuren är intressanta, annorlunda och vackra, inte helt lätta att sympatisera med, men man dras till dem. Sen är det väldigt sorligt att dem är instängda.
"Jaha, sådant här sitter Julia och tänker på mitt i natten" - säger ni nu, men icke. Detta har jag inskrivet på min mobil sedan lång tid tillbaka. Om 3-4 veckor räknas som långt tid alltså.
Folk lämnar mig. Nej, inte mig, tack och lov. Men folk lämnar landet, en efter en. Amanda, Emilia och Andrea. Christopher har bytt stad. Jag är lagom och mysigt ensam just nu. Har inte mycket för mig faktiskt. Imorgon spelar vi för andra och sista gången, "En uppblåsbar dinosaurie" på boulevard teatern. Efter det ska jag belöna mig med lite vin. Eller öl. Grattis Julia, du orkar med livet. Det är stark tycker jag. Jaha, Tack tack.
Jag vill spela teater. Vacker teater. Jag vill ha ljus, damm, trötta ben, varma öron(jag får varma öron när jag är trött men ändå fylld med energi)text, rörelse, publik, applåder, slutfest.
SLUT
"Jaha, sådant här sitter Julia och tänker på mitt i natten" - säger ni nu, men icke. Detta har jag inskrivet på min mobil sedan lång tid tillbaka. Om 3-4 veckor räknas som långt tid alltså.
Folk lämnar mig. Nej, inte mig, tack och lov. Men folk lämnar landet, en efter en. Amanda, Emilia och Andrea. Christopher har bytt stad. Jag är lagom och mysigt ensam just nu. Har inte mycket för mig faktiskt. Imorgon spelar vi för andra och sista gången, "En uppblåsbar dinosaurie" på boulevard teatern. Efter det ska jag belöna mig med lite vin. Eller öl. Grattis Julia, du orkar med livet. Det är stark tycker jag. Jaha, Tack tack.
Jag vill spela teater. Vacker teater. Jag vill ha ljus, damm, trötta ben, varma öron(jag får varma öron när jag är trött men ändå fylld med energi)text, rörelse, publik, applåder, slutfest.
SLUT
tisdag 13 september 2011
Julias tankar om kärleksrelationer och oftast flickors brustna hjärtan
Kärleksrelationer kan betyda allt, men dem ÄR inte allt.
ps. Och nej, det är inget krångel mellan mig och Christopher, det är inte därför jag skriver detta. Det här handlar bara om att det är så jävla jobbigt att varje gång någon får sitt hjärta krossat så rasar hela världen, bara för att det just känns som om personen som krossat det har varit hela ens värld.
Inte rasar hela ens värld för ett krossat revben? Men såfort det handlar om hjärtat dör man psykiskt TROTS att man inte ens är nära döden fysiskt. "Visst gör det ont när hjärtat brister" borde sången låta.
ps. Och nej, det är inget krångel mellan mig och Christopher, det är inte därför jag skriver detta. Det här handlar bara om att det är så jävla jobbigt att varje gång någon får sitt hjärta krossat så rasar hela världen, bara för att det just känns som om personen som krossat det har varit hela ens värld.
Inte rasar hela ens värld för ett krossat revben? Men såfort det handlar om hjärtat dör man psykiskt TROTS att man inte ens är nära döden fysiskt. "Visst gör det ont när hjärtat brister" borde sången låta.
söndag 4 september 2011
Hemma
Okej. Jag orkar egentligen inte men vet att jag måste ta tag i detta och i mitt liv som just nu inte liknar ett liv. Jag kom hem från Grekland igår. Jag har inte orkat blogga, inte ringt någon, varken mina grekvänner jag lovat att ringa eller mina vänner i detta kalla land. Jag orkar inte träffa någon och har sovit hela dagen. Jag har fått Samos-Fever. Pratade om det med Esca. Hon bor där med Stelios som är den bäste och godaste mannen i världshistorian. Hon kommer från Irland, har varit manager för restauranger i London men ville alltid alltid tillbaka till Samos.
Redan här ser ni hur mycket som leder till minnen och text om människor, händelser och det är för mycket. Jag kan inte skriva ner allt. Jag kan bara säga att vänner för livet finns i Votsalakia. Att vakna och se havet och bergen är inte en klyscha, det är terapi för själen. Människor som jobbar nästan dygnet runt och som ändå ler och håller humöret uppe. Människor som säger vad dem tycker även om det ibland kan vara ganska dumt.
Detta skrev Johanna
"Önskar att vi nu satt med vårt Samos sweet wine på balkongen ovanför havet som uppvärmning inför en kväll på heavenbar med spiderman, bestro, jamesbond, Adi som besvarar beställningarna med "Really? Ela re don't make me work" och alla våra älsklingar, för att sedan luta huvudet bak och se tusen stjärnfall i cabens baksäte på väg mot Pythari där vi önskar Mr. Saxobeat och dansar tills knäna går sönder. Fyllekäka banan och chokladcrepes med Crepaguy 1&2, avnjuta bakfyllan på Nostosstranden, se eller spela volleyboll med glada unga Greker, gratis Fredo Cappuccino & aspirin (och ett och annat flörtigt skämt) av Slisk, beställa Grekisk pizza utan lök och dricka vin med Nickos. Sedan vandra hem på gatan, "Geia sou malakie, ti kanis;" se solnedgången från balkongen och åter igen ta fram vårat Samos sweet wine."
Bra summering. Det var det.
Redan här ser ni hur mycket som leder till minnen och text om människor, händelser och det är för mycket. Jag kan inte skriva ner allt. Jag kan bara säga att vänner för livet finns i Votsalakia. Att vakna och se havet och bergen är inte en klyscha, det är terapi för själen. Människor som jobbar nästan dygnet runt och som ändå ler och håller humöret uppe. Människor som säger vad dem tycker även om det ibland kan vara ganska dumt.
Detta skrev Johanna
"Önskar att vi nu satt med vårt Samos sweet wine på balkongen ovanför havet som uppvärmning inför en kväll på heavenbar med spiderman, bestro, jamesbond, Adi som besvarar beställningarna med "Really? Ela re don't make me work" och alla våra älsklingar, för att sedan luta huvudet bak och se tusen stjärnfall i cabens baksäte på väg mot Pythari där vi önskar Mr. Saxobeat och dansar tills knäna går sönder. Fyllekäka banan och chokladcrepes med Crepaguy 1&2, avnjuta bakfyllan på Nostosstranden, se eller spela volleyboll med glada unga Greker, gratis Fredo Cappuccino & aspirin (och ett och annat flörtigt skämt) av Slisk, beställa Grekisk pizza utan lök och dricka vin med Nickos. Sedan vandra hem på gatan, "Geia sou malakie, ti kanis;" se solnedgången från balkongen och åter igen ta fram vårat Samos sweet wine."
Bra summering. Det var det.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)