lördag 12 november 2011

jejjson

Tittar på "Så mycket bättre" som verkligen är världens bästa program.
Timbuktu har gjort en låt som nästan bara går "Jag drar nu, jag drar nu". Han sa att den handlade om viljan att bara vilja dra.

Jag kopplade direkt till att "Detta måste varit en tid han mådde dåligt". Och det är konstigt, att ofta när man mår dåligt psykiskt, vill man flytta eller åka iväg. Psykisk smärta som tar ut sig själv i fysisk handling. Vi som annars är så smarta och analyserar, tror att vi kan rymma från våra känslor genom att byta miljö.

Fast det funkar ju. Så där sprack min teori.

Jag tycker föresten att Timbuktu är fruktansvärt snygg.

torsdag 10 november 2011

Litet fast stort!

Att vara eller att inte vara - litet i någonting stort.
Jag har inte berättat för någon att jag skulle till Stadsteatern idag. Och alla som känner mig vet att jag delar med mig av allt från tankar, hemligheter, andras hemligheter(nä)och praktiskt taget allt som finns att diskutera. Vilket är allt. Så ja. Allt.
Anledningen var nog en blandning mellan en tvångstanke om att OM jag berättade det för någon skulle det gå åt helvete, och att jag var pressad och ville inte bli mer pressad.
Vilket nu i efterhand kan kännas jävligt dumt och onödigt, eftersom jag hade kunnat få hjälp.
Men jag kände att JAG måste göra någonting själv. Jag hade ingen lycko-sten, inget speciellt halsband eller kompis-stöttamig-samtal innan. Bara Julia. "Vilket nu i efterhand kan kännas jävligt dum..." Nej!

Men nu är det klart så tvångstanken är slut! Det kommer troligtvis inte gå längre än vad det redan gjort. Men jag är så glad. GLAD att min idé finns där, där jag alltid själv velat finnas. Att jag vågade, att det gick igenom. Förevigt tacksam för chansen!

Men jag längtar till mitt Grekland. 7 månader kvar nu.

onsdag 9 november 2011

TILL AMANDA

INGEN KÄRLEKSFÖRKLARING - ENDAST ROP PÅ HJÄLP!

Sen 1 vecka tillbaka har jag har ny mobil, nytt nummer alltså INGA gamla nummer kvar. Så ledsen, alla mina kontakter och bilder och filmer och minnen fanns där, och awesome ideer...Jaja. Din mamma finns inte på eniro och varken CHARLES NATASIA ELLER EM har svarat(whats up with that liksom).

Fråga vemsomhelst(jag är känd)dem har mitt nya nummer och RING MIG. Hugo, natasia alla har det! RING MIG!

Bra saker som kan hända dig Kapitel 1

Du träffar en kille som är om möjligt, ännu snyggare än Calvin Klein modellen, helgen efter.

måndag 7 november 2011

Jobbiga saker som kan hända dig Kapitel 1

Du är ute på krogen med några vänner. Du har det relativt trevligt men vet att du snart ska bege dig hem. Tror du ja.
Du tar en runda och träffar den snyggaste killen du någonsin har och troligtvis någonsin kommer möta. Du är inte den som brukar göra sällskap med denna typ av kille, känslan av att du har bytt ut en påse bajs mot guld intar kroppen och melodier som "The winner takes it aaaaall" spelas i huvudet. Du har det jävligt bra helt enkelt. Och du beslutar dig för att det är inte dags att dra hem trots allt.

Den här killen, alkoholen och stämningen skapar fjärilar i din mage! Du känner hur det pirrar, kittlas... Vrids om och bökas och stökas. Nu vrider det i magen riktigt riktigt mycket. Fjärilarna förvandlas sakta till getingar. Du börjar faktiskt få riktigt jävla ont i magen. Och du vet att ingen kille får dig att svettas såhär mycket annars, visst han ser ut som den vackraste Calvin Klein modellen, men ändå.

Du har trots magontet lyckats förflytta dig från bordet till krogens mörka och redigt använda toalett. För tio minuter sen hade du en vacker mans tunga i din mun. Nu har du din middag i munnen igen, favorit i repris, "The returning of the food"..
Du gråter. Inte av det faktumet att du har blivit magsjuk. Inte av det faktumet att det kommer på nya tröjjan och inte ens av det faktumet att alla dina vänner åkt hem så ingen kan nöd-rädda dig ur den här situationen. Du gråter för att din chans, din guldchans som sitter därute sakta glider längre och längre ifrån dig. Du överväger tanken att kanske kan man vara magsjuk i smyg, en påse i väskan och ett glatt smile och tuggummi i högsta hugg? Men nej.

Du blir följd hem och på parkeringen till ditt eget hus rinner en(48)stillsamma tårar ner för din kind. Du säger till vad som hade kunnat vara DIN Calvin Klein modell "Jag är så ledsen att jag blev sjuk. Vi hade haft det så fantastiskt ikväll annars".

Du vaknar inte upp brevid Calvin Kleins modellens vackra ansikte, utan brevid din egen spya.

Har detta inte hänt dig? Skönt!

onsdag 2 november 2011

Lyktstoplar

Jag åkte taxi hem från krogen. Det var mörkt lamporna längs med gatan var tända. Jag var nykter. Jag berätta för taxi chauffören att jag tycker det är konstigt att man inte tycker ljuset från lyktstolpar är vackert. Det ser precis ut som stjärnor fast större, juförsig beroende på vilket avstånd man har från dem, men ni fattar.
För jag tycker verkligen det är konstigt. Hade lyktstolpar varit naturliga ting, som växt ur marken hade dem varit heliga, det lovar jag. Oj vad vi hade förundrats över hur vackra dem är.

Varför tycker ni inte dem är vackra?
Vad enkeltspårigt man tänker. Det kanske är som med plastikoperationer. Man ser inte det vackra, man ser bara "en plastikopererad". Vi ser bara en lyktstolpe. Den är skapad, inte naturligt född.

Sen sa chaufförren någonting i stil med:
C: Jaa...Allting är slås ju ändå ihop tillslut...Kollission...
Jag: Va? )så full är jag inte liksom)
Han: Hehe...nej eller tja, jag vet inte hehe.
Han trodde han kunde lura mig va.

måndag 31 oktober 2011

U2 - one

Haha. Jag har märkt och tänkt på en sak. Nästan alla kan texten till u2's låt "One". Jag märkte det i maj månad inne på seven-eleven, när jag såg Emil ta i från tårna och få det här ansiktuttrycket när ögonbrynen böjs och man ser töntigt ledsen ut samtidigt som man försöker sjunga högt och bra.

Varför kan alla den texten? Vad är grejjen? Är den så känd? Jag kan texten. Varför kan jag den? Varför bryr jag mig?