en grekisk afton

Den här bilden är bara så otroligt: Hahaha.
Så otroligt charter.
Men fan vad gott man mådde där. Tittar igenom grekland-bilder och inser att jag haft så otroligt kul där varenda sommar. Jag är så nöjd med min ungdom. Bästa ungdomen spenderad där. Garanterat. Jag skriver som om jag är 40 år gammal. Känner evig tacksamhet gentemot min mamma som hittade den där lilla okända byn som det var när vi började åka dit. Uppe i 8 år nu! Minns att den där kvällen var så kul! Jag hade min röda cheerleader-kjol och vi var ett glatt gäng som drack för mycket och det fanns ingen ångest med i bilden(ja, ingen ångest räknas som en lyckad dag för mig)och vi lärde känna en mysig bög(hatar när bögar bara BLIR att dem är bögar men han var verkligen bög, skrämde nästan iväg dem andra killarna när han diskuterande vilken av dem han skulle ha sex med "kanske alla tre, dem är så söta pojkarna")och jag blev lite tonårskär i sötingen på bilden.
Slutet av kvällen, som var morgon, stod vi snopna utan skjuts hem och började vandra i bergen, vi såg fram emot en halvtimmes vandring, men med tummarna i vädret fick vi slutligen lift hem av grekiska tanter som skakade upprört på huvudet. Stannade till vid creperian och käkade crepes med extra choklad till solnedgången och pussades med bebishud-killen. Jag är extremt svag för killar med schysst hud. Alltså inte ok hud utan bebis len och ren och vacker hy. Tycker nästan vem som helst blir snygg av det.

Började kvällen med en liten bira


Gjorde Johanna glad! ocharmiga men ack så lyckliga

Äntligen framme till kvällens mål! Lilla lilla pythari, så mysig träochsten-klubb


Andningspaus på kajen utanför klubben, så konstigt att det vackra är så nära det andra


Sen så plötsligt var man på den mindre eftertraktade klubben "Star light". Ja ni hör ju bara namnet, där sjönk våran star light(läs självrespekt) till en lite lägre nivå






Chris!!


Åh

Vandra hemmåt till Votsalakias morgonsol



Ändå glada!

Magsjuk

Har blivit magsjuk.
Det är vidrigt och det surrar runt en liten fluga i mitt rum. Instängd i min egen skit samtidigt som jag tittar på Jersey Shore. Skulle inte kunna bli vidrigare. Någonsin. Kanske om man sätter in en till magsjuk i rummet.

Jag har som tidigare nämnt haft sockerförbud, i nästan en vecka nu. Sen blev jag magsjuk, visst är skittråkigt, absolut det gör så jävla ont i varje del av kroppen, det är hemskt att jag måste flytta min fabulösa födelsedagsmiddag...MEN
En brilliant idé intog imorse min kropp. Jag kan äta socker. Hur mycket jag vill. För det kommer ändå ut igen, direkt. Visst gör det jävligt ont att äta socker då det är värsta tänkbara att stoppa i sig när magen är totalt paj, men vad gör inte missbrukaren för sin kärlek...

Har nu stoppat i mig; glass, två choklad "linor", massa plockgodis, salta pinnar och coca cola.

Detta var typ 4 timmar sedan. Jag mår knappt dåligt. Har inte spytt. Okej. Bra. Vad bra plan. Vad bra att planen funkade. Kul. Sockret har säkert fastnat i min mage och glider nu sakta men säkert ut till rumpan, låren och magen. Ok.

Håller tummarna för natten dårå.

utan sol london och ungar

Hahaha. Trodde jag hade hittat någonting stort och nytt. Har nu övertänkt mig själv och undrar om jag faktiskt tycker att "mitt liv blir som en film i London" för att alla pratar engelska.
Jaja. Är ju skitlycklig där. Inte långt kvar nu.

Jag går runt i täby kyrkbys vackra skogar varje dag, idag var ingen bra promenad dag, jag saknar och behöver solen. Bläddrade runt på ipoden och fick ingen kick av någon låt alls. Är för tillfället beroende av min dator. ALLT finns ju på internet. Skitpraktiskt.

Och genom hela min promenad genom skogarna idag fick jag overklighets-känsla. Jag stannade och lutade mig mot ett träd och ba "vad fan är allt det här"? Sen traskade jag vidare. Mycket givande moment i mitt liv. Jag var tvungen att ringa mina älsklingar för att bekräfta min exsistens. Jag skulle bli galen om jag levde totalt ensam och isolerad. Till skillnad från alla andra. Men jag blir snurrig och tappar fotfästet och verklighets uppfattningen när jag är själv. JAG är liksom ändå beviset på att jag finns. Kanske bara ett enormt bekräftelsebehov som ligger bakom det där. Vem fan vet. Psykologen!
Jag behöver ingen psykolog, jag är min egen.

Längtar till jobbet fruktansvärt mycket idag. Där finns mitt finaste lilla hjärta

Dippen deppen snart föds peppen på nytt

Har sån jävla dipp. Sockerdipp. Livsdipp. Just ikväll. Hoppas min mens kommer, jag vill ha en förklaring till: finnarna, chokladsuget och deppet. Mens är så jävla bra. Alla problem när man inte har mens är så stora och ska analyseras och fan vad livet är svårt. Sen får man mens och förstår att alla ens problem är egentligen bara mensen. Deppet, sötsuget, att jag var otrogen förra helgen Gurra och spydde på hans katt. Allt är pga mensen. Så skönt.

Men fan vad jag kämpar på, med 3 chokladkakor i skåpet, sitter jag istället och trycker i mig äpplen och träningscyklar.

hata feminister?

Snackar med en snubbe som helt plötsligt säger att han hatar feminister.
Jag säger att han är korkad.

Ett stort bråk däremellan.

Sedan säger han att han tycker det var dumt av mig att kalla honom korkad och jag måste förstå att han endast sa att han hatar feminister det i ren fart och irritation. Jag måste inte ta allting så allvarligt.

Jag svarar att jag tycker det var dumt av honom att säga att han hatar feminister och han måste förstå att jag endast sa att han var korkad det i ren fart och irritation. Han måste inte ta allting så allvarligt.

En liten tystnad uppstår. Sedan säger han att han inte orkar bry sig, jag säger att han inte behöver bry sig. Han avlsutar med att jag kan tro vad jag vill om honom men jag kommer troligtvis ha fel.
"Okej då tror jag han är smart då ;PPPPPPppppPp"
SNAP!

Vinny Guadagnino

Jag har alltid, i smyg förstås, haft en förkärlek för Vinny. Dels därför att han är med i Jersey Shore. Dels för att om jag berättar framgår det att jag faktiskt tittar på Jersey Shore. Och dels för att det är skit töntigt. Alltså knappt så att jag vet om jag kan blogga om det.
Men ok. Jag kör.

Han är liksom snäll. Jag tycker man får vara hur korkad man vill, men inte elak. Men Vinny är snäll(känner honom skitbra)och han har fötterna på jorden och det är någonting med hans blick. Den är så ren och klar och mer ärlig. Som från ett barn! Och just nu kom det fram att han har ångest. Och jag får automatiskt liiiiiiite bättre relation till människor med ångest, igenkänningsfaktor och det känns som man delar någonting. Typ du spelar basket jag med vi fattar båda vart bollen ska sitta och var vi ska sikta! Typ.

Så jag är officiellt kär i en lame kändis. Känns stort.

Titta dem där ögonen, dem ler ju minst lika mycket som munnen. Han bör ätas

vifta dina händer för Amerika!

Träffade en snubbe i Grekland för nästan 3 år sen nu, han märkte mig som fan och lämnade intryck som inte ens har hunnit tyna bort än. Vi missade varandra precis denna sommaren i votsalakia och jag har efter 3 år sakta men säkert börjat acceptera att jag troligtvis aldrig mer kommer få träffa honom igen.

OCH SÅ FÅR JAG DET! HAHA! Jag är så himla HIMLA glad nu!

Jag har sedan sommaren haft besök av holländare, tyskar, rumäner och nu intar en amerikanare gänget.

FAN så bra det här känns.