Unga tjejer

Idag gjorde vi lite "research" för vår film. Vi träffade elever i åk 7. Killarna med sina fasader. Jag har aldrig sett några hålla i någonting så fast, liksom riktiga jävla järngrepp om sina ytor. Det gick inte att bryta sig igenom, nästan så att jag började tveka på om det ens var fasader? Och tjejerna. Fina fina tjejerna. Deras blickar. Hårda, oroliga, rädda, förväntansfulla. Hur deras fasader är som gjorda av bubbelplast. Och så kommer man en aning för nära och så smäller en av bubblorna på plasten och tjejerna blir skrämda av smällen. Och då försöker dem i panik hålla i plasten hårdare och då smäller bara fler och fler av bubblorna och dem blir ännu räddare när dem märker att deras fasad är tunn. Hur dem vred på sina huvuden för att försöka förstå. Hur dem tittade ner i bänken när man mötte deras blickar. Deras stolta leénden när dem vågade säga någonting och vi peppade dem. Jag är ledsen att det är en skillnad. Men det är skillnad, det är så en sån stor skillnad på killar och tjejer. Och det är inte tjejernas fel. Och inte killarnas heller. Vi delade ut blanketter, eller frågeformulär. Frågor som typ "Hur känner du dig när du går in i en matsal" och tjejerna svar beskrev nervositet, prestationsångest och mycket mer. Killarnas svar "HUNGRIG". Jaja. Jag känner en sån stor kärlek för tjejer. Jag favoriserar. Förlåt. Här var bara början och det regnade. Efter två månaders torka i Grekland, kom jag hem - till regn. Kändes som att äntligen få den där kall-duschen jag så länge behövt. Klyschigt. MEN sant.