Folk säger " ta det med en nypa salt" jag tar 3 nypor salt, 4 nypor socker, bullar, godis, läsk...

Sådärja. Nu har jag också bantat i mitt liv. En halv dag gick det. Eller så hård ska jag inte vara mot mig själv, nästan en hel dag klarade jag det faktiskt. Sen sms:ade Sevgi och frågade om hon skulle ta med sig after eight choklad, varav jag svarade att jag bantade och hon frågade om igen om hon alltså skulle ta med sig den, och jag sa att ja det skulle hon. Så så var det med den bantningen.

Men ärligt talat. Fuck det där. Vilka sjuka ideal vi har, sjuka ideal skapar sjuka människor. Jag skäms att jag låter idealen komma åt mig. Vi får inte låta idealen komma åt oss folk. Dem kommer åt oss när vi minst anar det, som att sitta en varm sommarkväll och bara njuta av kvällen, kanske dricka lite rödvin och skratta med vänner - sen vaknar man morgonen efter som ett jävla offer med myggbett överallt, så har myggjävlarna kommit åt en ändå medan man inte märkt det. Det är den ytterst oklara bakfyllan, det chockerande läkarbeskedet, missfallet, det oväntade break-upet och så mycket mer. Det som kommer som en bomb för att förgöra en och slå ut det sista, allt som var en själv.

Så man får ha det i åtanke, inte låta sig styras av idealen och älska sin kropp. Så jävla klyschigt, så jävla sagt och så jävla sant.