För mig är nordet inte ett laddat ord

1 "Men det är väl jobbigt att tänka så?"
2 "Men ska man ta så jävla hårt på allting?"
3 "GUD folk blir kränkta över ALLT nu för tiden"
4 "Det känns som att det har gått lite för långt..."
5 "För mig är inte neger ett laddat ord, varför kan inte jag få använda det?"
6 "Jag kan inte ens lägga ut en bild på en rumpa som kille, nä för då är jag minsann sexistisk"
7 "Kan man inte bara njuta av nuet istället för att se alla små problem?"

1 Det är jobbiga är inte att tänka/prata om problemen, det jobbiga är att de finns, de slutar inte finnas för att jag ignorerar de
2 Har sexism och rasism blivit allting idag? Fan vad jobbigt. Om så är fallet så tar jag jävligt hårt på det.
3 Är det inte ironiskt att du då ska känna dig kränkt över det?
4 Det tycker jag med, speciellt när det gäller sexism och rasism!
5 Det finns ingen annan än dig. Skämt åsido: Vilken lyx för dig att det inte är laddat! Jo visst kan du få använda ordet neger. Kan jag få använda ditt ansikte som sittplats? Det känns nämligen inte alls laddat för mig!
6 Lägg inte ut en bild på en rumpa. (Inte synd om tjejen på bilden, synd om dig som inte får sprida den)
7 VARFÖR TÄNKTE JAG INTE PÅ DET?! Jag ska ju NJUTA!! Men: Jag njuter inte av att sitta på altanen en varm sommarkväll, omringad av massa mygg. Jag har ALDRIG sagt åt någon annan att inte njuta av nuet eller att dela mina åsikter. Men låt mig njuta när jag vill, och när jag inte vill.

---------------------------------------------------------------------------------------------

Om Sverigedemokraterna kan manipulera folkmassor till rasistiskt tänkande, kan jag väl likaväl manipulera folk till feministiskt tänkande. Jag tror dock inte att det i mitt fall handlar om att manipulera, utan bara om att informera.

Jag tar debatten och jag tar debatten och jag tar debatten och jag tar den igen. - Försöka att inte låta sig själv tröttas ut. Inte ge upp eller fly.
När det gäller sport och matcher, så vinner alltid olika lag. Idag står det 1-0 till sexism och rasism, men vi har fler matcher att spela. Man får inte glömma det. Jag tänker inte sätta mig ner och gilla läget? Det är när vi hoppar av laget eller när vi ställer in matchen, som motspelarna per automatik har vunnit.

Men om jag inte alltid orkar ta alla debatter? Inte orkar tänka på sexismen/rasismen som finns i min vardag? Ja, då finns det en avbytarbänk och för att inte glömma: ETT HELT LAG bakom mig?!

Jag är medveten om att det är dumt av mig att dela upp människor i lag, det ligger ett obehagligt "Vi och Dem" tänk bakom det, "VI FEMINISTER OCH NI ANTIFEMINISTER" eller "VI ICKE-RASISTER OCH ALLA RASISTER". Det är inte min mening och jag tänker: vi är alla sportare, som sportar. Kanske i olika lag, men samma sport. Jag måste erkänna att det nästan är oundvikligt för mig  att inte kategorisera, jag försöker att inte kategorisera, utan bara tala om dem skillnaderna som finns mellan oss människor. Jag tror inte att skillnaderna är att: vi är olika som människor, tvärtom tror jag att vi är mycket mer lika varandra än vad vi vet om. Olikheterna eller snarare; skillnaderna, ligger i den information vi fått och det sammanhang vi satts i. Alla har inte lyxen att välja sina sammanhang och det är absurt att förvänta sig det. Men jag tror på att många, inte alla, men väldigt många, kan få ta del av samma information. Helst så tidigt som möjligt. Jag kan självklart inte spola tillbaka tiden och springa runt mellan sammanhang och sprida budskap och försöka pränta in en medvetenhet gällande sexism och rasism i folks hjärnor, men jag kan sprida den information jag har NU och som jag anser vara viktig NU. Det räcker inte långt, men det är bättre än att bara vara tyst och acceptera.

Blondinbella skriver ett blogginlägg om en genus-epidemi som sprider sig.  Ta bort den negativa klangen i ordet epidemi och vips, så ser jag någonting fantastiskt som händer och sprider sig - att det faktiskt sprider sig! Vilket lättnad jag känner. Då fungerar min röst. Min röst i samband med din.

Tanken handlar i grund och botten egentligen om att även om det finns pass mycket som är fel(och ALLA jävla debatter man tagit, fast man egentligen inte har orkat, bara för att stå upp för sig själv och andra)och som att det vissa dagar känns omöjligt att ändra på saker och ting, när man är som tröttast - att inte ge upp, inte försöka skaka av sig sin medvetenhet för att den tar på en. Inte låta sig själv tystas ner i debatten.
Och finns debatten(om sexism eller rasism)inte, så får jag se till att starta den. För den är viktig.