måndag 26 augusti 2013

Den fula ankärleken

Min kompis säger att hon dras till svin. Att hon vill dejta dem. Men sedan mår hon super dåligt.
Att dejta killar som (man dessutom vet?!) är genuina svin, alltså från botten ELAKA - är typ som att åka fritt fall fast med resultatet av DÖD på slutet. "Ni åker upp, åker ner superfort, det kommer kittlas himla mycket, sen kraschar den tyvärr mot marken. Ni mosas". Det är liksom inte värt det?! När är det någonsin värt det?

 Vanliga relationer är kanske som den ordinära fritt fall eller bergochdalbanor, lite upp, lite ner, kittlas i magen sen helt plötsligt är man längst ner igen. Kanske åker man uppför igen, kanske inte. Sen kliver man av, har åkt upp sitt åkband, klipper av det, slänger det i en papperskorg och återgår till sitt normala liv. Ah, kärleken. Så jävla ful. (I en vacker värld, dock)

2 kommentarer:

Anonym sa...

Bra att din kompis inser, att hon har ett problem. Hon måste börja jobba med sig själv. SÅ blir det förändringar i kärlekslivet också.

Emil Sabel sa...

"Sen kliver man av, har åkt upp sitt åkband, klipper av det, slänger det i en papperskorg och återgår till sitt normala liv."
dog igen