Godnatt

Klockan är halv 3 på natten. Jag stod nyss nere i mitt kök, lutade mig mot diskbänken och hets-åt lasange. Det hade man inte kunnat tro för 2 timmar sedan.

Och vi gör slut!

Nästsista föreställningen av 5xnytt spelades idag. Fan, det känns som att göra slut. Eller som när man ska "prata". Eller precis sekunden innan man ska "prata" och man vet att Nu tar det slut. Fyfan. SMÄRTA!
Och jag har ändå tittat på andra delen av föreställningen varje gång och jag är fortfarande inte mätt på skiten. Det kan inte vara slut nu(snart)!

Andra svårigheter jag mött idag;
Skulle ännu en gång unna mig en kokt korv med bröd. Jag köper inte en kokt korv utanför Replica nej nej, jag åker ändå till tekniska(eftersom mitt tåg avgår därifrån och för att det är mitt stammis-korv-ställe). Väl där får jag reda på att - Den kokta korven är slut. Springer till 7-eleven för att betala dyra pengar för en kokt. De håller på att stänga. Jag bankar, andas och skriver med mitt frusna finger "Help" på rutan. Han som stänger försöker ignorera mig.
Jag får vandra tillbaka till grillen och köpa mig en grillad korv. En äcklig, salt, svart korv med bröd. Han som sålde korven gav mig ett halft löfte om jobb i grillen och jag fick gratis boston-gurka på toppen.

Jag blir ledsen av att 5xnytt är slut men det visste ni kanske redan. 5xnytt är ju så bra! Och folk är så snygga. Verkligen skitsnygga, varenda en av dem! Killar, tjejer och regisörrer. Skoja. Regisörrer är ju också människor och går att dela in i kön. Men det hade jag inte lust med just då.
Hur fan stavas det? Regisör? Reggisör? Regissör?

Kl är 01.24 på natten(min blogg är spritt språngande galen så det står alltid en annan tid, så ni inte tror jag ljuger för att spela tuff eller svår konstnärsjäl, fast det är ändå inte om man är inne på svtplay, nåja - till problemet-)-och svtplay hackar. Var femte sekund hackar det. Det är underbart. Precis när man ska få se vad en person i avsnittet av ung och bortskämd svarar så HACKAR DET... Spänningen ökar rejält!

Jag äter mackor i mitt stökiga rum. Jag är äcklig, ledsen och trött. Varför tar det slut. DET SOM FÅR MIG ATT BRINNA LYCKLIG


Haha. Insåg precis att passande effekter fanns på denna skönhet till dator. Brinnande Julia On fire! Fyndigt

Överklassens julklapps-utdelning. Alltså ett blogginlägg, från mig, till er - en riktigt God Jul!

Det är fortfarande Julafton!

Jag har ätit kalkon för första gången i mitt liv. Det smakade som god kyckling.
Jag kände också för att piffa till det lite extra dagen i ära och tryckte på mina obefintliga naglar naglar(svår mening det där)och kände mig som en Queen. En queen som inte kunde snyta sig, torka sig efter toa-besöken eller plocka upp besticken från matbordet. Men ändå lyckades jag proppa i mig massa mat. Det ni.

Jag älskar hur jag försöker vara extra snäll på Julafton. Här kommer ett exempel:
Jag hade nyss limmat på mig syrrans lösnaglar, sen fick hon nya, snyggare lösnaglar i julklapp och då var jag ju tvungen att ta chansen att fråga om jag fick låna de nya istället?
Hon svarade nej.
Och jag skrek: Du har faktiskt fått FYRA, FYRA STYCKEN JULKAPPAR AV MIG ANNA, VISA LITE RESPEKT FÖRFAN, DET JULAFTON ANNA! Julafton.

Sen såg vi på Tomten är far till alla barnen och det var en häftig upplevelse att få se en framtidsfilm om sig själv. Kul kul. Mamma satt under hela filmens gång och översatte på ryska för våran ryska vän som är här. Det måste varit jobbigt. Inte för mig dock, jag slapp ju översätta. Julen är ju trots allt barnens högtid! Sen hade jag iof inte kunnat översätta för jag inte är så duktig på ryska som jag själv säger mig vara.

Jag älskar att jag fick, inte bara en, inte två, utan TRE stycken stora tavlor med 3 stycken mycket vackra motiv på. Nämligen; mig själv. På alla tre tavlorna, en stor bild på mitt ansikte. Jag älskar hur min familj äntligen börjar förstå sig på min självbild. Tavlorna ska direkt upp på väggen. Nu har jag möjligheten att inte bara sova med mig själv utan också se mig själv och somna till mitt vackra ansikte. Härligt.

Jag har också ingått en relation på facebook med Karl Bertil Jonsson. Vilket påvisar hur mycket fritid man kan ha på julafton mellan mat och tv-tittande maratonet! Om Karl Bertil hinner dela ut klappar hinner jag göra en Karl Bertil på facebook. Fint med engagemang!

Jag fick en dator. Jag blev glad.
Här ser ni den första bilden(en av dem)tagen på denna fina dator. Snön faller över mig på bilden och jag försöker hindra flingorna från att kyla ner mitt ansikte. Man skymtar också en del av mina fina lösnaglar. Jag gör en "skämtsam"-min som gör att jag ser snyggare ut en vanligt. Snöflingorna, de är bara en effekt. Det ni!


Om tjugo minuter är julafton slut. Då är det bara att börja tagga till nyårsafton då. Mmmmmmmmmmm glitter!

God Jul kära vänner!

Som en soldat

Imorgon: Premiär
Idag: Nackspärr, förkyld.

Hm. Känns skönt. Livets utmaningar. "Hur ska hon nu klara det utan nacke och röst"? Tänkte Gud.
Och imorgon får han se. Och alla andra som har bokat biljetter. Skönt att jag är så lugn och sansad och inte blir nervös.

Men jag vill ju trots allt bli bättre, så jag kokade vatten, fyllde ett glas med salt och bikarbonat och det varma vattnet då. Jag snortade upp vattnet genom näsan för att rensa hela skiten. Kändes som att få en kallsup i havet. Blundade och låtsades att jag var utomlands för en sekund. Tills jag var tvungen att spy, gråta och snora ner hela köket. Fin lördagskväll. Det var skönt.
Eller inte.
Eller jo, det var det fan. Saker jag vet gör mig bättre/friskare/ får mig att må bra. Jag njöt lite av tanken att veta att ALLA BACILLER DÖR NU!!!!!!!!!!!!!!

Hahaha.

Jag borde gå med i en sekt

Jag dras till äldre, korkade, har en skruv lös - män. Jag dras till dem männen, med störst garanti. Och det bästa är ju om jag inte riktigt tycker om de heller, för då blir slaget ännu mindre när jag förlorar dem.

Men det finns ingen garanti på människan. Det finns ingenting i världen som kan bevisa att den här bästa vännen kommer älska dig förevigt. För jag ändras och hon ändras. Det finns inte heller garanti för ny kärlek eller ny vänskap. Det finns en chans, att jag kommer leva ensam och oälskad hela mitt liv. Den chansen finns hos alla.

Men har man någonting säkert är allting lättare. Ett gäng, en syster, en mamma, en bästa vän eller ett jobb.

Jag försöker våldta mig in i andras system och jag kan kräva för mycket. Eller rättare sagt; jag kräver för mycket.
Jag vet inte riktigt hur jag ska skriva men jag har haft vad jag trott var garantier. Som sedan visade sig vara någonting helt annat. Jag förlorar en 17-årig vänskap. Jag förlorar den roligaste och coolaste snubben i världen. Jag förlorar en avgudning.
Och det är som att jag inte ens vågar öppna mina ögon helt, för är det så, att jag förlorar mer utan att märka det? Hur mycket finns kvar efter vågen? Och vad fan kom vågen i från? Finns det ens en våg eller är det jag? Eller ni?

Jag hänger upp mig på saker. Mikael Persbrandt. Grekland. Killar.
Och på andra saker. Men som jag vet är på riktigt. Men saken är; att jag hänger upp mig. Så förlåt för att jag våldtar er. Men jag lever på er. Mina vackra människor. De som fanns i mitt liv. Men det är skillnad på fjärilar i magen och parasiter på kroppen. Jag är inte en sjukdom som kan ta över människan och dra med mig den i mitt hål. Jag vill vara glad för någons skull men det är svårt. Jag har svårt att känna medglädje. Hur jävla hemskt är inte det? En egoist som vill ha kärlek - det går inte ihop.

Emil åkte till Spanien. Nelly sover inte över hos mig en gång i veckan. Skrattar Amanda alltid med?

Och visst, man FÖRLORAR saker i sitt liv. Det är ingenting konstigt. Jag är 17 år. Jag är inte en skild ensam 45-åring utan karriär eller livslust. Men frågan är; Hur fan skulle jag klara av det?

Jag förlorar saker ibland och det gör du med. Men jag,
Jag rasar med byggnaden.

"Jag vissnar med blomman, dras med - tidvattnet och slocknar med elden" - så hade det kunnat låta om jag inte insåg hur otroligt roligt det lät. Och töntigt. Haha. Åh! MEN HUMORN HAR HON ALLT KVAR, FAN JAG LEVER!

Det känns som att jag förlorar så mycket utan att ens märka det. Älskar ni mig fortfarande?

Till Systrarna Carlheim-Gyllenskiöld (Jävla svårt namn det där)

Jag tänker ungefär 573 tankar varje dag.
Ungefär 5 av dessa tankar är okej. Värda att skriva ner, fina, spännande, Smarta, ibland.

De här 5 tankarna hamnar i min blogg. Om jag klarar av att minnas de. Jag bloggar bara när jag känner att det finns någonting att blogga om.

Så min blogg är en miniatyr av mig själv. En bättre version av mig. Och jag hinner skriva efter att jag tänker. I vanliga fall pratar jag innan jag tänker, men här har man möjlighet att fixa och trixa. Som typ photoshop.

Så min blogg är en del av mig. Eller vissa bra delar av mig. Så nu formas en blogg av mig men jag hoppas att i framtiden kunna formas av bloggen. Mina forna fina delar. Som en gammal bil. Typ?

Det här var lite en förklaring till dig Andrea. Och Becca. Hej på er! Nu får ni läsa

Korv med bröd, Lycka med bröd

Nyss satt jag här och skrev om att det är omöjligt att ta vara på ögonblicken i ens liv. Någon ville ändra min syn kring detta. Eftersom:

Idag efter föreställningen, när jag stod och frös på tekniska och insåg att mitt tåg inte skulle avgå förens om 20 minuter, gick jag och köpte en kokt korv med bröd. Inga konstigheter med det. Bara min favoriträtt - som jag tyckte jag förtjänade då.
Jag hade bara 13 kronor och priset på min FAVVO-RÄTT låg på 15. Men klumpen i magen ställde jag mig framför den kurdiska/turkiska/israeliska/svenska blatten och bad om att få köpa korv för 13 spänn. Denna kurdiska/turkiska/israeliska/svenska blatten och hans kurdiska/israeliska/svenska blatte kompanjoner började förklara för mig hur fina ögon jag hade och hur jag inte visste om det själv, men de skulle minsann övertyga mig och de gav mig massa slängkyssar HEJ VILT. Jag stod bara där och log när jag insåg att jag skulle få min korv tillslut.

Kort därefter sätter jag mig längst ut på tågperrongen och tar min då kanske 4:de tugga på denna korv och tittar ut mot ljusen och rälsen och HORISONTEN. Vad händer då? Vad känner jag då - Om inte - fullständig lycka!! Och som jag tog vara på det. Åh. Det var så underbart.
Där satt jag: miserabel(vet knappt vad ordet betyder), fattig(nästan, snart, ge det några korvar till), ovän med mina nära vänner, singel, stressad, lämnad och olycklig - Och kände lycka. Mmmm. Kände mig som Siri. "Ååååhh".
Hoppas bara det inte var en korv-kick utan en livet-kick.

Alla ord som är stavade i stora bokstäver här ovanför, är ord jag FINNER töntiga.
Och ja, "Töntiga" räknas fortfarande som ett coolt ord.



Och ja Nelly, det är mysigt kommunicera via bloggarna. Låna mig boken när du är färdig.