Skövde, Mariestad, massa.

Efter att ha spenderat halva lovet i skövde har jag insett många saker.
1 Jag förstår att det inte finns några snygga killar i Stockholm, alla bor i Skövde
2 Alla snyggar killar i skövde spelar handboll, fotboll eller innebandy
3 Alla snygga killar i skövde som är sportfånar(alltså alla) är tyvärr ihåliga,tomma
4 Alla snygga killar i skövde ser ut som Idol-Olas sysslingar, pysslingar och kusiner...
4 Det är sorligt att så många människor är ihåliga, tomma
Jag har tagit en rolig bild, bild på en läktare FULL med ola-snyggs-killar, som sitter i rad. Jag var i paradiset. Jag blev kär i Anton Rosen som spelar i Hammarby som förövrigt VANN GULD IDAG(!!)han såg roligt förvånad ut när jag ropade hans namn och att han var GRYMMMM. Heh.

Jag har sett kanske 8 handbollsmatcher, då dem jag åkte med till Skövde är handbollshuliganer. Det var faktiskt kul. Såjävlaskönt-kul.

Jag tänker på att man kan välja. Välja att stojja och hoppa och tycka allt är skitkul. Eller verkligen se att de flesta är ihåliga och se hur sorligt allt egentligen är. (Hugo vad tycker du? vill verkligen veta.) Om väljer alternativ 1, (glad) då måste man vara lite mer ihålig men om inte är det, då kanske man brister mitt i allt det glada och märker att det är sorligt och det kommer det göra jävligt ont. Men om man väljer alternativ 2, att se allt som det är: sorligt, då gör det ont hela tiden. Men det blir inte något jävla pang-i-magen, som alt.1 kan bli, om man misslyckas.

Men man får väl köra då, satsa på det glada och hoppas man överlever.

Jag vill också börja sporta, lägga tiden på en boll FYFAN VAD SKÖNT att slippa tänka så förbenat mycket och bara springa kasta springa kasta hej kul liv aah shit inte förlora springa kasta springa kasta YES mål skön känsla i kroppen och igen springa kasta springa kasta...