Draken i mig

Dem säger att "Hoppet är det sista som lämnar människan"
Tvärtom är det med mig, hoppet är det första som lämnar mig och det sista som lämnar mig är min ständiga oro och rädsla och misstänksamhet gentemot allt; livet, drömmar, himmel och jord.

Det hindrar mig inte från att känna lycka, men det kan hindra mig från att hitta lyckan. Jag måste våga, måste våga mera, måste våga tro jag får högsta poäng måste våga flyga till hjärtats alla platser och måste måste våga få vara kär.

Men det är som mamma säger, det är en orolig liten drake som bor i kroppen, måste bara lugna ner den lille där inne. Ta hand om den.