skriva lite bloggge

Känner mig så manisk just nu. Vilket också gör att jag - känner mig som mig själv. Känner mig också som när jag var 18 år. Lol. Jag är liksom igång på ett märkligt sätt som jag kommer ihåg från innan jag började med antidepressiva. Undrar därför om jag har skitit ut min antidepp idag och "är mig själv nu". 

Det har tagit emot att skriva här för att jag har fastnat i "hur" jag ska skriva. Likt när jag var 16-år och obsessade över vilken klädstil jag skulle ha. Jag har 1 svårt att välja saker, allt från vilken mjölk jag ska köpa till vilken utbildning jag vill gå, vilket leder till 2 jag väntar med att ta beslut, vilket leder till 3 man står till. 

Jag har varit så otroligt stressad över vilken identitet jag vill ha, att jag knappt vågat röra mig utanför någonting som sätter en identitet, typ att skriva offentligt, vilken klädstil jag ska ha, vilka bilder jag dela på sociala medier etc. Det har gjort att man utvecklas... nada. Har liksom haft dessa personas att välja mellan

Tjejen som är:

snygg - men har aldrig varit tillräckligt snygg för att vara den

smart - well, har varit knivigt då min allmänbildning är ett skämt (på riktigt, använder det som ett partytrick för att göra något av det, typ "fråga mig vad som helst som alla kan så får du se hehehe")

hipster - är för sprallig, tjejig och glad

Så under detta år då jag äntligen har blivit stabilare, varit sjukskriven och samtidigt haft ett tvångsmässigt beteende av att undra vem jag är så har jag blivit - tråkig. Det är liksom blandningen av medicin, pojkvän och att "vänta med att uttrycka sig för mycket tills man valt identitet". Bekvämt. Jag har legat och ätit glass och kollat på reality-serier och undrat vad jag gjorde revolt mot förut. Har dessutom fått någon grej för att allt ska vara perfekt? Har varit en hitler kring redigerandet av perfekta instagram-bilder, ett nystädat hem och en fräsch look. Hur ska man ha tid att ha en personlighet om man man håller på med det? 

Så medan jag har gått från att vara lätt galen, till denna stabila, relativt fräscha och glada jänta, så har jag gnällt över hur roligt det var att vara spårad? 

Väljer man mellan att vara manisk/spårad/olycklig eller tråkig fräsch och lycklig, och isåfall, vad väljer man?

Så efter ett år av sjukskrivning, ett halvår av att jobba igen och en stabil period av att slippa ha ångest varenda dag så har jag kommit fram till följande, "vem vill jag vara?"... Försäkringskassan ba "fett värt att du kom fram till det vännen!". 

Men också, jag behövde faktiskt vila. 

Så nu får man väl skriva utan att välja vem man är vad man skriver hur man ska skriva etc? Färdiga saker är ju ändå tråkiga. Det håller man väl med om???