http://nojesguiden.se/artiklar/kroenika-indiebarnens-undergang

Den här krönikan känns lite "ja, vi vet" och klyschig och självklar och "vi tycker synd om oss själva" och uppror på ett töntigt sätt. Men jag är glad att den ligger där ute på internet. http://nojesguiden.se/artiklar/kroenika-indiebarnens-undergang

Nyss såg jag en Tarantino film som hette "Death Proof".
Ni vet när man ser skräckfilmer? Så sitter man alltid där och tänker "om hon bara kunde TA UPP KNIVEN SOM LIGGER BREVID HENNE FÖRE MÖRDAREN SOM ÄR I ANDRA RUMMET - ÅH NEJ DET GJORDE HON INTE FÖR HON VAR TVUNGEN ATT LIGGA OCH STÖNA FÖR HENNES SKRAPSÅR I PANNAN GJORDE SÅ ONT SYND ATT HON OFFRADE SIN HÖGRA ARM OCH SEN SITT LIV FÖR DET" så var den filmen slut? Ni vet? Eller när the Bad Guy bara dödar, våldtar, dödar, våldtar och slut på filmen - och man bara sitter där och suckar och tänker "om hon bara hade ringt polisen" eller "varför kunde inte det där paret som älskade varandra få leva"?. TÄNK ER EN FILM DÄR DET NI TÄNKER OCH VILL SKA HÄNDA - faktiskt HÄNDER!
Så var den här filmen(!!!) visst massa kvinnor dog tack vare en mansgris och hela filmen var jävligt obehaglig men DEN BARA VÄNDE OCH BLEV SÅ JÄVLA BRA. Haha den var så jävla konstig och det kändes som om man spelade något spel och vann. Vet faktiskt inte om jag sitter här och rekomenderar den eller inte.

Nyss bad jag min fader gå ner och hämta tamponger för jag ville inte själv gå ner för trappan. Kul. Nu ska jag försöka läsa lite.

"Nu läser vi"