Katten i natten

Klockan är 01.07 när jag slänger en sista blick genom fönstret i mitt rum. Vi har ett högt staket eftersom det ligger en väg vid baksidan av vårat hus- bakom staketet alltså. På det höga staketet under ljuset av gatulyktan ser jag min katt sitta och titta ut över vägen och jag tänker "Nu begår han fan självmord".

Hade blivit en fin bild annars. Inte sjävmordet, det hade nog varit en ganska vidrig bild, men bilden när katten sitten fint högt uppe under strålkastarljuset och omringas av mörker. Det var nog det som var hans tanke! Stå i strålkastar ljuset och bli skådespelare en vacker dag precis som min dröm. Isåfall lär han ändå begå sjävmord om några år...

Fast näe. Ceasar är min unga busiga glada katt, naiv och korkad, som dem människor jag hatar men han är så söt så jag älskar honom. Om någon katt nu ska begå självmord får det bli min äldsta katt. Han är butter, sur, rivs och har redan blivit överkörd en gång och fått en oönskad katt lillebror som retas hela tiden.